Publicerad 2019-11-15
Medarbetarna är centrala i Annelövsgrisens verksamhet. Från vänster: Molly Magnusson, Ebba Ståhl, Oscar Rangström, Frida Lövdahl, Bengt Bengtsson, Simon Åkerblom och Cissi Klasson. Foto: Emma Sonesson


”Ett bra arbetslag gör verkligen skillnad”

På Annelövsgrisen utanför Helsingborg slog sig förmannen och besättningsveterinären samman och tog över företaget. Nu siktar de på att skapa branschens trevligaste arbetsplats.

På både Cissi Klasson och Simon Åkerblom sitter lantbruk och företagande i ryggmärgen. Båda har vuxit upp på gård. Simon valde att utbilda sig till veterinär, medan Cissi har läst till lantmästare. Trots olika utbildningar är det grisar som färgat de bådas yrkesliv hittills.

I augusti 2018 började Cissi som förman på Annelövsgrisen, där Bengt Hellerström och Kent Nilsson drev smågrisuppfödning med 950 suggor. Verksamheten hade då varit till salu i ett halvår, men det fanns inga tankar hos Cissi på att ta över just då.

Simon Åkerblom har arbetat som grisveterinär i både Danmark och Sverige i tio år. Cissi har arbetat som förman i fyra år innan hon började på Alnarp. Parallellt med utbildningen har hon arbetat med praktisk rådgivning och rutinupplägg på vissa gårdar, samt som djurskötare.
– Vi kompletterar varandra både personlighetsmässigt och när det gäller kunskap, säger Simon.
Simon kommer fortsätta att arbeta som veterinär parallellt med sitt företagande och Cissi är därmed den som sköter det dagliga på Annelövsgrisen.

Ovanlig affär

Ganska snart infann sig dock känslan av att vilja göra något mer. Simon, som även han hade god inblick i verksamheten efter att ha varit besättningens veterinär i tre år, funderade i samma banor. Trots att grisbranschen är liten och Cissi och Simon sprungit på varandra genom åren, så såg de ändå inte varandra som en självklar affärspartner.

– Vi blev egentligen matchmakade av Kent och Bengt. Båda frågade Kent om han kände till någon tänkbar partner till ett framtida samarbete, berättar Cissi.

I januari 2019 ­började planerna på att undersöka möjligheterna att ta över Annelövsgrisen.  Just det faktum att det är ett bolag och inte en fastighet som de köpt, har krävt en hel del juridisk konsultation, rörande allt från bolagstillgångar till latenta skatter, aktievärde och avtalsskrivning. Även finansieringen visade sig vara mer komplicerad än väntat, just på grund av att övertagande på det här sättet inte är så vanligt i lantbruksbranschen.

Efter otaliga möten med banker och jurister togs driften över 1 juli och aktierna 30 augusti.

Människor och djur

Frågan om varför de två grisnördarna valt att satsa på just grisar verkar Cissi och Simon nästan tycka är för dum för att besvaras.

– Det är det vi är roade av, svarar Simon med ett skratt, och Cissi skickar skämtsamt frågan på retur:

– Varför något annat?

Strax blir hon dock allvarlig igen:

– Är det någonting man lär sig när man tittar på andra företag, så är det att de som är duktiga på det som de gör dels kan ekonomi och styrning, men de är också genuint intresserade av det som de producerar. Jag tycker att djur på det stora hela är kul, men grisar är fantastiskt kul! Det går så snabbt och det handlar om att coacha personal. Det har med människor att göra, men det är ändå en biologisk process som man ska jobba med. Och jobbar man med och inte emot biologin, så är det även bra för ekonomin. Det är det som är det roliga.

Filosofin är att trimma en redan bra produktion med de medel som finns till hands. Ett exempel är övergång till anpassad ditid, som ger fler smågrisar i befintliga stallar.

Motivera medarbetarna

Simon och Cissi har stuckit ut hakan och sagt att de har ambitionen att skapa branschens bästa arbetsplats.
– Ett bra arbetslag och bra stämning på arbetsplatsen är något som verkligen kan göra skillnad. Jag som åker omkring på olika gårdar märker att det finns en väldig skillnad i hur duktiga olika lantbrukare är som arbetsgivare, motiverar Simon prioriteringen.

– Med den här storleken på besättning så måste vi delegera bort skötseln av djuren. Djuren är motorn för lönsamheten och för att de ska må bra så krävs det att personalen mår bra och vill någonting. Det gäller att försöka skapa en kultur som gör att personalen vill utvecklas, säger Cissi.

Tydliga spelregler

Men hur gör man då för att vara en bra arbetsgivare?

– Det sämsta man kan göra som arbetsgivare är att vara sur och stressad tror jag, säger Simon, och Cissi fortsätter:
– Kommunikation är jätteviktigt. Man får inte vara rädd för att ta upp en diskussion om man ser att någon inte mår bra eller inte presterar som förväntat. Även om man anses vara påträngande just i stunden så upplever jag att man har igen det sedan. Det öppnar upp för vidare dialog.

Tydlighet kring förväntningar och rutiner är en annan viktig faktor.

– Medarbetarna vet precis vad de ska göra och vad som ska hinnas med under dagen, redan på morgonen när de kommer till jobbet, säger Cissi.  

Samma rutiner och arbetssätt gäller oavsett vem det är som ska utföra en arbetsuppgift, vilket skapar lojalitet inom arbetslaget.

Även om lönsamhet är viktigast så ryms även mjukare faktorer i Annelövsgrisens målsättningar.
– Det är ju lönsamhet som står överst. Men jag vill inte gå till jobbet och känna att jag inte vill coacha människor, för det är det som är mitt jobb. Någonstans mår jag jättebra av att göra det. Jag kan ju tvivla på mig själv 100 gånger, men jag mår ändå bra av att se en utveckling hos människor, och jag mår bra av att se en utveckling hos grisarna. Hur vi med små justeringar kan göra livet bättre för så många individer, säger Cissi.

Lagspelare vinner

Simon och Cissi har nyligen rekryterat en djurskötare och tipsar om att i annonsen beskriva vad det är för person man söker, utan att bli alltför preciserad.

– Vårt mål är främst att skapa ett bra arbetslag, då måste vi formulera annonsen kring det. Även om vi får en djurskötare som är jätteduktig, men som inte kan samarbeta med övriga, då blir det problem, säger Cissi, som menar att erfarenhet och kunskap kanske inte alltid är överordnat andra mer personliga egenskaper.

Olika generationer

Ett annat tips är att intressera sig för vad som kännetecknar olika generationer. Även om sådana kategoriseringar är kraftigt generaliserade så upplever Cissi och Simon ändå att det finns en del att lära där. Ett exempel är millennials, födda mellan början av 1980-talet och mitten av 1990-talet.

– För dem är det inte bara lönen som räknas. De vill vara i en bransch som andra i deras ålder tycker är spännande. De vill känna att de gör skillnad, att de är i en bransch som betyder något, har status och är lite annorlunda. De vill bli bekräftade av sin ålders­kategori, och kanske ska man inte underskatta vikten av att då och då kunna lägga upp en bild på en söt gris i sociala medier, säger Cissi och konstaterar att svensk grisuppfödning borde ha stor potential som arbetsgivare åt just den här generationen.

– Vi kan göra skillnad för världen; vi förser världen med griskött, grisarna har knorr på svansen och vi använder minimalt med antibiotika. Kanske bör vi poängtera det här tydligare när vi söker medarbetare?

Utöka verksamheten?

Med sina 36 respektive 29 år tillhör Simon och Cissi de yngre i branschen. Och om lönsamheten är med dem och engagemanget kvarstår, blir de troligtvis kvar ett bra tag.

– Vi har ekonomiska nyckeltal att följa, men har ännu ej bestämt nivå på dem. Smågrispris och foderpris känner vi till ett år framåt, men det är jättesvårt att säga att vi ska ha 15 procent i avkastning 2021, för vi känner inte till förutsättningarna då, säger Simon och fortsätter:

– Det är en framgång så länge vi känner att vi trivs med det vi sysslar med, att vi inte går in i väggen och att vi har en avkastning på investerat kapital. Om vi är duktiga och ser lönsamhet är det inte omöjligt att vi investerar i fler djur framöver.

Annelövsgrisen har sitt säte på Videlund mellan Helsingborg och Landskrona. De äldsta byggnaderna på gården är från 1957 och de nyaste är byggda 2008. Även om en del av husen är av äldre modell så är anläggningen succesivt renoverad och i fullt funktionellt skick.


Annelövsgrisen

Ägs och drivs av: Simon Åkerblom och Cissi Klasson.
Medarbetare: 7,5 tjänster.
Grisar: Smågrisuppfödning med 950 suggor, egen rekrytering. 21 000 smågrisar säljs på mellangårdsavtal, resten på förmedlingen.
Aktuellt: Har just gått över till anpassad ditid, vilket innebär att suggantalet kommer att ökas med 86 stycken under vintern. Under sommaren har man även gått över från foder med medicinska halter av zink till ett konceptfoder.

Emma Sonesson
Grisföretagaren