Publicerad 2019-11-02
Bygget av det nya stallet på Halla Gård pågår för fullt. Än dröjer det ett tag innan Anders Gunnarsson får mer sällskap i hagarna. I början av nästa år ska de första grisarna flytta in. Smågrisarna kommer att vara lokalproducerade från granngården Härlingstorp.Foto: Erik Brink


Halla Gård tar upp kampen om klimatet

Ett nytt koncept för grisproduktion växer fram på västgötska Halla Gård. Anders Gunnarsson med personal är i full fart att färdigställa en grisproduktion som på allvar ska ta upp kampen med växtbaserat protein om vad som är smartast för klimatet.

Det duggar ett lätt oktoberregn över Varaslätten när Grisföretagaren rullar in på Halla Gårds grusplan. På släktgården bedriver Anders Gunnarsson en produktion som i dag består av rapsgrisar, växtodling och skog. Men det är en ny storsatsning inom grisproduktionen tillsammans med HKScan som väcker intresset för gårdens verksamhet från hela landet.

Johannes Lübeck visar upp motorn i Halla Gårds klimatarbete, biogascentralen där gödseln omvandlas till el och värme.

Mest miljönytta från gris

När projektet började formas för tre år sedan var Anders vision en grisproducerande gård med ett slutet kretslopp, som inte var beroende av fossil energi eller importerat foder i form av sojamjöl.

– Med våra förutsättningar på Halla Gård visar beräkningar att vi är som mest miljöeffektiva om vi producerar spannmål som vi fodrar våra grisar med, säger Anders.

– Vi får se vad mätningarna visar när produktionen är igång, fortsätter han. Men målet är att ha så låg klimatpåverkan som möjligt och utmana produkter med växtbaserat protein om vad som ger mest miljönytta.

Storboxar och hagar

Själva hjärtat i satsningen på Halla Gård är den utbyggda slaktgrisproduktionen med 3 520 platser fördelade på åtta avdelningar. Anders räknar med att investeringen kommer att gå på 30-40 miljoner i stall, foderkök, biogasanläggning och infrastruktur.

I varje avdelning går det 440 grisar fritt tillsammans utan grindar. Grisarna kommer också ha fri tillgång till utevistelse. Varje avdelning har utgång till en egen hage, där hagen är uppdelad i fyra sektioner. En omgång med grisar har tillgång till en sektion. Mellan omgångar stängs en sektion och nästa öppnas.

Den använda sektionen sås in med vallfrö och får vila i ett år innan rotationen är tillbaka vid den första hagen igen

Med afrikansk svinpest (ASF) på andra sidan Östersjön är det högaktuellt med strategier för att hålla vildsvin ifrån tamsvin i rasthagar. På Halla Gård omgärdas hela grisproduktionen av ett nytt viltstängsel som monteras för fullt. Stängslet har också utrustats med två eltrådar och bökskydd. Mellan viltstängslet och fållorna löper sedan en serviceväg längs hela stängslets längd för att minska kontaktrisken.

Naturlig ventilation

Stallbyggnaden är från danska Agrifarms Intellifarm stallkoncept för slaktgrisar med naturlig ventilation.

– 85 procent av ventilationen sker naturligt utan fläktar, berättar Anders. Och de återstående 15 procenten tas med golvutsug under spalten. För att ventilera 3 520 slaktgrisplatser behöver vi bara två fläktar i stallet, vilket ger en stor energibesparing.

Luftrenare ger växtnäring

Utsugsluften från golvutsugen renas sedan i en Agri Airclean, en luftrenare som ska kunna tvätta ur ammoniaken ur luften från gödselkanalerna.

Tvättväskan kan sedan användas som extra kvävetillskott i vattnet som används för ogräs – eller svampbehandlingar i spannmålen.

Hälsa och djurvälfärd

Tanken med stallkonceptet är att en skapa en stallmiljö som är bra för både grisar och personal. Därför har man också valt att satsa på teknik för automatisk ströning av stallet. Grisarna kan ges strö vid flera tillfällen per dag samtidigt som personalen slipper ett dammigt moment i stallet.

Ett annat arbetsmoment som ska rationaliseras bort med teknik är utplockningen av slaktgrisar för leverans. En vågstation per avdelning ska både ge extra foder till underviktiga grisar under omgångstiden samt sortera ut slaktgrisar som är i rätt viktspann när det där är dags för leverans.

 – Grisarna som är klara för slakt sorteras automatiskt ut innan leverans och hamnar i en storbox för utlastning, berättar Anders.

Biogas sluter kretsslopp

Biogasanläggningen är en viktig motor i målet om att at sluta gårdens kretslopp.

Biogasreaktorn från Norups gård är på 1 500 kubikmeter och ska kontinuerligt producera 270 kW energi i form av värme och el. Energiproduktionen ska tillgodose gårdens behov av värme och el över året samtidigt som det finns ett överskott att sälja.

Uppgradering av gödseln

Förutom klimatnyttan med biogasproduktionen blir också växtnäringen i gödseln lättare för växterna att ta upp. Mer lättill­gängligt kväve i gödseln ska hjälpa till att öka kväveeffektiviteten och minska behovet av handelsgödsel.

– Vi vill inte vara beroende av handelsgödsel för vår spannmålsodling och satsningen på biogasanläggningen hjälper oss med den ambitionen genom att ge oss gödsel med mer lättillgängligt kväve, berättar Johannes Lübeck, driftsledare.

Vikten av protein

Just att få mer lättillgängligt kväve i gödseln är av stor vikt för att knyta ihop Halla Gårds ambition att minimera både klimatpåverkan och importerat protein.

 – I ett blötfodersystem från Big Dutchman med restlös utfodring kommer vi att producera foder baserat på drank, åkerbönor, lupin och spannmål, berättar Marcus Tvilde Lundmark, förman för grisproduktionen.

För att det ska fungera som det är tänkt är det viktigt att gårdens spannmål har ett högt proteininnehåll. Därav vikten av mer lättillgängligt kväve i gödseln som gör det enklare att lägga rätt giva i rätt tid och påverka proteininnehållet.

Erik Brink
Grisföretagaren