Publicerad 2019-07-24
Helena Carlzén, Gård & Djurhälsan, hade förmånen att åka till AASV:s årliga konferens i Florida i mars. Konferensen ger tillfälle till både kunskapsinhämtning och nätverkande.
Foto: Gård & Djurhälsan

Hållbarhet på agendan även i USA

I början av mars hade undertecknad förmånen att få närvara vid den årliga konferens som anordnas av American Association of Swine Veterinarians, AASV. Temat var hållbarhet - Built to Last.

Att födas som gris i Sverige eller i USA innebär olika förutsättningar men det finns också vissa likheter. Båda ländernas produktion måste kunna hantera både högsommarvärme, stora snömängder och allt där­emellan. Fördelaktigt nog omges båda länderna till stor del av vatten, vilket ökar möjligheten att hålla länderna fria från en del smittor.

Skillnaderna inom grisproduktionen är många men inte alltid till Sveriges nackdel. Att vi är fria från en del smittämnen som finns i USA gör både att potentialen hos våra djur kan utnyttjas bättre, behovet av antibiotika blir mindre och att vi lägger mindre resurser på det externa smittskyddet.

Hälsa ger lönsamhet

Ett ämne som återkom flera gånger under konferensen var hantering av sjukdomsutbrott. Hotet om afrikansk svinpest är stort i USA liksom hos oss och erfarenheter från både Europa och Kina delades.

Men allt handlade inte om hotet utifrån. I USA finns flera sjukdomar som vi är fria från i Sverige, exempelvis den smittsamma virusdiarrén PED samt PRRS. Samtidigt kämpar de mot gamla bekanta sjukdomar som Mycoplasma, App, influensa och Lawsonia, precis som vi.

En av förmiddagarna handlade om möjligheten att sanera bort dessa smittor från landets besättningar, smittor som varje år kostar grisnäringen oerhörda summor. Ett exempel som togs upp var en integrerad besättning med 5 000 suggor i produktion som sanerades från Mycoplasma. Investeringen var återbetald inom ett år efter utförd sanering. För att få en hållbar produktion behöver kostnader kapas och här är exempel på ett område som går att påverka, även i ett stort land som USA.

Djurvälfärd på väg upp

Ett annat ämne som återkom ofta och som mer berör hållbarhet ur ett konsumentperspektiv, är djurvälfärd. Mycket handlade om utvecklingen mot lösgående suggor. Både erfarenheter från Kanada och inhemska ”välfärdsföretag” samt studentarbeten presenterades inom ämnet. I Kanada förbjuds fixering av sinsuggor 2024. Senast 20 dagar efter betäckning ska suggorna då vara lösa.

Ett annat ämne som det forskas på är smärtlindring i samband med kastration. Kanske kommer de fram till en annan lösning som är bättre än vår?

Även om USA är ett land som är långt efter oss när det gäller djurvälfärd så är de på väg åt rätt håll - vårt håll. Och om de dessutom lyckas utrota fler sjukdomar förbättras välfärden ytterligare.

Några forskningsresultat från konferensen

Som sig bör fanns det, utöver föreläsningarna, flera forskningsprojekt av olika omfattning presenterade i form av posters på konferensen. Här ges ett smakprov på ämnen från posters, student­arbeten och föreläsningar. För mer information och källhänvisning kontaktas undertecknad.


Hemoglobinets betydelse för suggans produktion

I en studie undersöktes hemoglobinnivåer i blodet runt grisning hos suggor från fem besättningar och jämfördes med antalet dödfödda grisar.

Är hemoglobinet för lågt påverkas syretransporten från suggan till fostren i livmodern. Det spekuleras kring om det även påverkar livmoderns kontraktioner. En viktig beståndsdel i hemoglobin är järn.

  • Flera äldre suggor hade hemoglobinnivåer som låg under det normala.
  • Bland de äldre suggorna var också antalet dödfödda grisar högre.

Slutsats: Mer forskning behövs för att ta reda på hur låga hemoglobinnivåer hos suggor kan förebyggas.

 

Bogsår orsakar smärta

I studien hade tolv suggor med bogsår studerats och jämförts med suggor utan bogsår.

  • Suggor med bogsår tenderade att välja bort att ligga med såret mot golvytan.
  • Suggor med bogsår valde i högre utsträckning att ligga på halm, jämfört med suggor utan sår.

Slutsats: Resultaten tyder på att bogsår orsakar smärta och författarna bakom studien föreslår att gå vidare med att undersöka effekten av smärtlindring.


Rutiner spelar roll

De anställdas rörelser inom besättningen registrerades i tre besättningar som var diagnosticerade med PRRS. En dator noterade antalet så kallade riskfyllda förflyttningar. Med riskfylld förflyttning avsågs en förflyttning som riskerade att få ökad spädgrisdödlighet och färre antal avvanda per kull som konsekvens. Som riskfylld förflyttning räknades exempelvis när någon rörde sig från tillväxtavdelning eller utlastning till något annat rum förutom kontoret.

  • En ökning i antalet riskfyllda förflyttningar såg ut att öka spädgrisdödligheten cirka tre procent veckan efter.
  • Ett ökat antal riskfyllda förflyttningar verkade också minska antalet avvanda per kull.

Slutsats: Hur väl hygienrutiner följs, påverkar resultaten i besättningen. Metoden för att följa efterlevnaden fungerade.

 

 

 

 


 

Flera antioxidanter funkar bäst

Avvänjningsgrisar fick antingen E-vitamin i hög dos eller E-vitamin i normal dos, kombinerat med så kallade polyfenoler, en annan typ av antioxidant som finns i citrusfrukter. Grisarna utsattes därefter för värmestress och nivån av malonaldehyd mättes. Malonaldehyd är en markör för oxidativ stress hos grisen.

  • De grisar som fick både E-vitamin och polyfenoler hade lägre nivå av malonaldehyd.

Slutsats: Resultaten stödjer användning av en kombination av antioxidanter.
 

Smitta via fodermedel

I ett försök simulerades miljön på lastfartyg i 37 dygn för att undersöka överlevnaden av några virus i olika typer av foder och råvaror, exempelvis sojaprodukter och hundmat.

  • Både virus som orsakar mul- och klövsjuka, afrikansk svinpest och PED klarade att överleva i flera fodermedel.
  • PRRS och PCV2 hittades i en del av fodermedlen vid provperiodens slut.
  • Influensavirus och virus som orsakar klassisk svinpest hittades inte i något av proverna vid periodens slut.

 

Helena Carlzén
Gård & Djurhälsan