Publicerad 2018-03-12
Margareta Åberg, grisexpert på LRF och verksamhetsledare i Sveriges Grisföretagare lyfte Handlingsplan gris som en framgångsfaktor:
– Sträck på er! Det är grisnäringen som dragit upp marknaden för övriga köttslag, sa hon och påpekade att hela branschen äger och ansvarar för planen.
Foto: Emma Sonesson

 

Knorrar, zink och ASF i fokus

Aktuella frågor för svensk grisuppfödning stod på agendan då Sveriges Grisföretagare sedvanligt bjöd in valberedningen och ordförande i regionföreningarna till konferens i slutet av februari.

Margareta Åberg, LRF Kött och Sveriges Grisföretagare inledde med att summera marknadsläget.
– Produktionen av grisar ute i världen ökar. 2017 gav 0,8 procent fler grisar än 2016, och prognoserna inför 2018 säger plus 1,3 procent i Europa och plus en procent på världsbasis. Men vi behöver många grisar, sa Margareta.
FAO:s beräkningar visar att det globala behovet av griskött 2050 är 143 miljoner ton, att jämföra med 100 miljoner ton 2005.


Konsumenternas förtroende


Prisprognoserna inför 2018 ser ut att ge ett något sämre resultat än 2017, men glädjande nog har det svenska köttets marknadsandelar gått upp från 68 procent 2013 till 73 procent 2017. Däremot så minskade konsumtionen av griskött i Sverige med 1,8 procent 2017.  


Det pratas ofta om att svenska grisuppfödare nu får betalt för de mervärden, i form av stränga djurskyddsregler, som det svenska köttet bär på.


– Det är inte alls så. I 22 år har vi haft lägre eller samma betalning som övriga inom EU. Vi får inte betalt för våra mervärden, vi får betalt för att vi har konsumenternas förtroende, som vi vann när man i tv började prata om vår låga antibiotikaförbrukning och visa hur lantbrukarna kuperar svansar i de flesta andra EU-länder. Hela kedjan har krokat arm för att åstadkomma det här, sa Margareta.


Produktionsvärdets utveckling har trots allt ökat tio procent sedan 2014.

– För första gången på länge har vi haft råd att lägga lite på kistbotten, vilket gör att vi börjar närma oss en hållbar investeringsnivå. Suggantalet har ökat med en halv procent, och förprövningarna är nästan i nivå med 2006, sa Margareta.


Zinkförbud 2022


En gemensam fråga mellan Sverige och övriga EU är förbudet mot zink i medicinska halter i avvänjningsfoder. Förbudet träder i kraft sommaren 2022 och Sveriges Grisföretagares ordförande Ingemar Olsson berättade om det arbete som påbörjats inom näringen för att hitta hållbara lösningar.


– Det finns inte någon quickfix-lösning, utan lösningen är beroende av den enskilda gårdens förutsättningar. Vi kommer att ta fram en lista med olika möjliga åtgärder som underlättar avvänjning utan zink, så får varje gård välja det som passar bäst, sa han.


– Jag minns det som i går när vi slutade med Bayonox. Det gick alldeles för fort och ledde därför till onödigt stor dödlighet och djurlidande. Därför är det ypperligt att vi fått fem års övergångstid. Men vi får inte ta till antibiotika som lösning, inflikade Margareta.


Från kastrering till knorr


Ett annat aktuellt ämne är kastreringsfrågan. Där har Sverige kommit att bli förebild för Danmark och Tyskland, som inför krav på lokalbedövning före kirurgisk kastrering vid kommande årsskifte.


– Vi betraktas inte längre som de dumme Schwede ute i Europa, konstaterade Margareta.
– Men vi ska komma ihåg att det här också ställer högre krav på oss i Sverige. Den konkurrensfördelen vi haft i och med lokalbedövningen försvinner nu, inflikade Ingemar.


Margareta förmedlade även en känsla av att kastreringsfrågan inte betyder så mycket längre för EU-kommissionen.
– Däremot så har man fått upp ögonen för att en knorr på en gris är detsamma som en symbol för hög hälsostatus och låg antibiotikaförbrukning. Att gå från att man sätter in grisar i ett stall och hämtar ut dem tre månader senare, till att producera grisar med knorr är ett jättekliv. Plötsligt behövs det halm, ytor och ett helt annat management, sa hon.


Svinpest handelshot


Men den allra största frågan i Europa just nu är afrikansk svinpest (ASF).

– ASF är det största hotet mot den europeiska grisnäringen, inte bara för att det innebär ett stort djurlidande, utan också för att det kan komma att utgöra ett handelshinder för handel både inom EU och med tredje land, berättade Margareta.


Många länder jobbar intensivt med att hindra viruset från att ta sig in i landet, och samtidigt förbereda sig på ett eventuellt utbrott. I Sverige jobbar Näringens epizootigrupp för att få till en massiv informationskampanj vid landets gränser, och förhoppningen är att en krisövning ska genomföras nästa vår.


– Ute i Europa pågår det ett krig mellan jägare som är höginkomsttagare och gärna vill bevara vildsvinsstammen för jakt, och fattiga bönder. Men den största smittspridaren ändå är männi­skan, påminde Margareta.


 

Ingemar Olsson, ordförande i Sveriges Grisföretagare, berättade att föreningen är involverad i att ta fram ett nytt hälsoprogram, som kommer att vara uppdelat på bruks-, avels-, respektive serogrisbesättningar.
Foto: Emma Sonesson

40 fullmäktige till visby


Ingemar gav vidare en statusuppdatering för Smittsäkrad Besättning Gris, som stött på både ris och ros under vägen.
– Vi hade kunnat strunta i programmet, men då hade vi tackat nej till ersättning vid ett eventuellt salmonellautbrott också. Den vanligaste anmärkningen som görs inom programmet gäller utlastningsfaciliteter i äldre anläggningar, berättade han.


Styrelsen meddelade vidare att man tagit fram en ny fördelningsnyckel som underlag för antalet fullmäktige från de olika regionerna inför årsstämman. Totalt 40 fullmäktige kommer att kallas, allt enligt bifallen motion vid stämman 2017, och Gotlands Grisföretagare hälsade hjärtligt välkomna.

 

Smittsäkrad Besättning Gris så här långt

  • 671 besättningar är anmälda. Av dessa har 552 hunnit anslutas.
  • Till Spets-nivån är 20 besättningar anslutna utan anmärkning, medan 93 är anslutna med anmärkning.
  • Till Grund-nivån är 73 anslutna utan anmärkning, medan 366 är anslutna med anmärkning.

LRF:s ordförande Palle Borgström på ordförandekonferensen om…

Arbetskraftsförsörjning:
”Arbetskraftsförsörjning hänger samman med attraktionskraft. Det finns en kultur inom lantbruk att vi inte får berätta att det går bra. Det är förödande för attraktionskraften.”

Miljöfrågan:
”Det retar mig att vi inte lyckats slå sönder bubblan om att köttkonsumtion är den stora boven. Vi är bäst bland de bästa på klimatsmart köttproduktion.”

Branschöverenskommelsen om GMO-fri soja:
”Med den diskussionen som finns om mat och miljö tror jag inte vi har konsumenten med oss på att gå över till GMO-soja, oavsett vilka argument vi har.”

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren