Publicerad 2018-03-11
Camilla Hallgren är produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan. På en kundträff på Vreta Kluster berättade hon om gödselimmunisering till gyltorna.
– Samla gödsel i en hink och ge det till gyltorna som en vaccinering mot spädgrisdiarré, åtta och fyra eller sju och tre veckor innan grisning. Ge det under två till tre dagar vid varje tillfälle och gör det även under perioder då ni har mindre diarré i besättningen, sa hon.
Foto: Emma Sonesson

Så tar du hand om suggorna under betäckning och dräktighet

När det gäller omhändertagande av suggor mellan avvänjning och grisning är det många gamla sanningar som fortfarande gäller. Ny genetik och ny kunskap på området gör dock att en del av sanningarna kan behöva omprövas. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan, gav sina bästa tips kring ämnet på en av företagets kundträffar.  

En stor del av att lyckas med smågrisuppfödning är att klara av att hålla suggorna i ett lagom och jämt hull under hela produktionscykeln.


– Magra suggor vid avvänjning kan leda till ett långt intervall mellan avvänjning och betäckning. Det kan även leda till att färre embryon överlever, vilket ökar risken för att nästföljande kull ska bli liten. Det kan också bli så att hon inte visar någon brunst alls, eftersom hon är så nedgången, förklarade Camilla, och fortsatte:


– Den viktigaste faktorn för att ha suggor i bra hull när de avvänjs är att de är i bra kondition när de kommer in i BB-avdelningen. Det är där vi har utgångsläget.


 

Öka fodergivan på slutet


Men hur lyckas man då med det?


– Vilken utfodringsstrategi som fungerar bäst är specifikt i varje besättning. Faktorer som temperatur, inhysningssystem och suggornas ålder påverkar behovet. Målet är att skapa en balans mellan det vi stoppar i grisen och det som grisen producerar, allt för att under dräktigheten få upp suggorna i rätt hull inför grisning.
Förut rekommenderades att utfodra suggorna enligt den så kallade SLU-kurvan. Hullet skulle justeras under början av sinperioden och därefter gällde max 23 MJ NE fram till veckan innan grisning, då man drog ner givan ytterligare, för att minimera problem med grisningsfeber.


I dag rekommenderas fortfarande att justera hullet i början av dräktigheten.
– Var dock uppmärksam så att inte redan stora suggor blir ännu större under återhämtningsperioden, det är lätt hänt i system där det är svårt att individutfodra, sa Camilla.


 Efter återhämtningsperioden är rekommendationen fortfarande att ge 23 MJ NE. Men enligt nya rön bör fodergivan ökas från dag 80 i dräktigheten upp till 30 MJ NE, allt för att främja fosterutvecklingen. Den drastiska nedgången veckan innan grisning tillämpas allt mer sällan. Anledningen är att suggorna behöver energin för att klara av den energikrävande grisningen.


 

Att hullbedöma med ögat är svårt.
– Man bedömer TN70 ofta fetare än vad de är. Använd gärna späckmätare, tipsade Camilla.
Foto: Emma Sonesson

Energi under grisningen


Övergångsfoder mellan dräktighet och digivning är en annan sak som det pratas allt mer om. Ett övergångsfoder har högre protein än ett dräktighetsfoder, men lägre än ett digivningsfoder och övergången blir på så vis smidig. Ett övergångsfoder innehåller dessutom fibrer.


– Poängen med fibrer är att det förhindrar förstoppning och ger energi åt suggan under längre tid. Det ökar chansen att suggan har tillräckligt med energi för att orka med grisningen komplikationsfritt. Det finns dessutom studier som visar på att fibrerna bidrar till främjandet av råmjölksproduktionen.


Camilla tipsade också om att utfodra två gånger per dag och att förlägga en utfodring så sent som möjligt på kvällen under grisningsperioden, eftersom suggorna ofta grisar nattetid och behöver energin just då.
Mellan avvänjning och betäckning rekommenderade Camilla fri tillgång till foder, vilket oftast innebär mellan 50 och 60 MJ NE.


En erfarenhet så här långt av den nya genetiken i form av TN70, är att hybriden tenderar att brunsta en dag tidigare än suggor av det äldre avelsmaterialet.


– Gör gärna brunstkontroll en dag tidigare än vanligt! Men tänk på att ägglossningen sker under sista tredjedelen av ståbrunstens längd, sa Camilla, och fortsatte:


– Seminera aldrig en sugga som inte har ståbrunst, då det kan äventyra dräktighetsresultatet.


 

Vill man få en samlad brunst på sina suggor ska man helst väcka dem på morgonen och avvänja då, innan de hunnit ge för mycket di.
Foto: Emma Sonesson

Kortare intervall


Om man seminerar en gång per dag är det dessutom viktigt att tänka på intervallet mellan semineringarna.


– Det kanske funkar i början av veckan att ha 24 timmar mellan semineringarna, men ju längre fram i veckan man kommer måste man korta ner intervallet litegrann, för att fånga upp de djur som har en kortare brunst. Ett exempel kan vara att man seminerar måndag eftermiddag, tisdag förmiddag samt onsdag morgon, en gång per dag, men vid olika tider. Det viktigaste är att ha en bra rutin för brunstkontroll så att man vet när suggan börjar visa brunst.
Användandet av amsuggor är något som ökar ute i besättningarna. Tapp i mjölkproduktionen mellan kullarna kan göra att de får mellanbrunster. Detsamma kan gälla suggor i ekologisk produktion, som ofta grisar i enskilda boxar för att sedan blandas med andra suggor och smågrisar i storboxsystem.


– Märk upp amsuggorna och ha extra koll på dem ända från avvänjningsdagen! Det är inte säkert att de brunstar som förväntat. Det gäller även extra magra suggor, tipsade Camilla.


 

Målet är stora, robusta smågrisar vid födseln. För att nå detta är det viktigt med en genomtänkt utfodringsstrategi under dräktigheten.
Foto: Mostphotos

Var rädd om doserna


Hanteringen och förvaringen av semindoserna är en annan faktor som spelar stor roll för dräktighetsresultatet.


– Om ni har klimatbox - tänk på hur ni placerar den, i och med att den tar in luft för att kyla doserna. Ställ den inte mot en vägg eller mot ett element, det försämrar klimatboxens prestanda.


Det är också viktigt hur man placerar doserna vid ny leverans eftersom de är varmare när de kommer till gården. Om man lägger in dem vid termostaten i klimatboxen ökar boxen kylan, vilket gör att de andra doserna riskerar att bli för kalla. Det är därför bättre att sprida ut de nya doserna i skåpet bland de äldre.


En temperaturtagg i seminlådan kan avslöja eventuella temperatursvängningar under frakten. Tagg kan beställas från Svenska Köttföretagen samtidigt som man lägger order på semindoser.


Från publiken ställdes frågan om hur noga det är att inte använda doser efter utgångsdatum.


– Temperatursvängningar är värre för dosens kvalitet än att använda den en dag efter utgångsdatum, svarade Camilla.


 

God hygien är en gammal käpphäst inom all grisuppfödning. Det gäller vatten, foder, strö och miljö. Camilla rekommenderade att analysera det vatten som grisarna dricker.
– Det kanske är en sak att vattnet som kommer upp ur brunnen är okej, men vilken kvalitet håller vattnet när det når grisarna?
Foto: Emma Sonesson

Hjälp de unga djuren


Om det finns möjlighet att gruppera djuren under dräktigheten bör det göras efter hull och ålder. Likaså är det självklart, om möjlighet finns, att stänga in djuren i bås i samband med utfodring. Förstagrisarna ska helst inte behöva tampas med stora fjärde- eller femtegrisare. Har man inte möjlighet att sortera djuren kan man fundera över möjligheten att avvänja förstagrisarna en dag tidigare än övriga. Det kan underlätta för dem att de gjort sig hemmastadda i betäckningsavdelningen innan de äldre suggorna kommer dit.


– Om man måste blanda djuren, exempelvis vid flytt från betäckningsavdelning till dräktighetsavdelning, bör man göra det mellan dag sex och nio efter seminering, eftersom de då är som minst känsliga för stress. Implantation sker från dag elva till dag 28 i dräktigheten, då bör omgruppering absolut inte ske, sa Camilla.


En annan sak att vara observant på är antalet vattenkällor. Har man bara en vattenkälla kan en högrankad sugga bevaka den. Det bästa är att ha minst två vattenkällor på olika ställen, så att alla kommer till att dricka.

Camilla tipsar:

Använd galten på rätt sätt

  • Följ kontinuerligt upp de suggor som är galtbetäckta för att säkerställa att galten ger tillfredsställande resultat.

 

  • Underskatta inte överraskningseffekten! Galten bör inte var närvarande hos suggorna hela tiden.

 

  • Ha gärna två olika galtar. Suggor är precis som kvinnor - alla gillar inte samma galt.

     
  • Var försiktig med att släppa ner galten i bädden i samband med omlöpskontroll vid tre veckor, eftersom det kan trigga i gång ett omlöp. Däremot kan det vara bra att låta suggorna få en galtkontakt, till exempel genom en boxvägg.

 

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren